Retorikvetenskapen som frälsare eller trojansk häst under pågående klimatomställningar

Maria Wolrath- Söderberg, forskare och lektor i retorik på Södertörns Högskola har äran att delta i omröstningen till årets Mappie 2019. Mappie står för ”Mature Affluent Pioneering People”. Översatt till svenska blir det Mogna Attraktiva Pionjärer. Priset delas ut av Amelia Adamos M-magazine. Wolrath – Söderberg har nominerats bland annat för sitt nya projekt som undersöker hur vi svenskar rättfärdigar våra handlingar i klimatfrågor inför oss själva. På Södertörns hemsida går det att läsa  att Wolrath-Söderberg redan kommit en bit på vägen:

Dålig uppfattning om proportioner

I en förstudie har det framkommit att vi använder olika strategier för att motivera inför oss själva att vi agerar mot vårt bättre vetande. Ett sådant exempel är idén om att vi har ett individuellt klimatkonto. Den som tar cykeln till jobbet, är vegetarian och sopsorterar använder det som skäl för att motivera en semesterresa med flyg till Asien. Men man måsta sopsortera i många år för att komma upp i en kort inrikesresa, och vi svenskar överskrider i allmänhet redan vår ”budget” för klimatutsläpp utan att göra en enda resa.1

I sin forskning använder Wolrath – Söderberg Aristoteles teori om topos som hjälper oss att urskilja argumentationsstrukturer och legitimeringsstrategier, exempelvis sådana legitimeringsstrategier som gör det möjligt för människor att leva mot sitt bättre vetande:

För att veta hur man bäst når människor måste man veta hur de resonerar och kommunicera så att man uppmärksammar och möter deras legitimeringsstrategier. 1

– Det hjälper inte med mer information om man inte förmedlar rätt saker, säger Maria Wolrath-Söderberg. Det här låter ju helt suveränt i mina ögon. Men, för att få en överblick behöver vi titta på Aristoteles teori om topos, och kanske framförallt studera hur denna teori förmedlas på svenska  universitet och högskolor (jag har studerat detta på plats). Till att börja med konstaterar jag för tydlighetens skull att Aristoteles teori om topos har ett mål och det är att tillverka den retoriska figuren enthymeme; och att denna retoriska figur bland annat syftar till det vi kallar retorisk slutledning och utgör själva kärnan av retorisk tradition.2

Ett exempel på hur teorin om topos (topik, singular), kan användas

Ordet topos i sig har sitt ursprung i grekiskan och betyder platser. I retorikens tankevärld platser att söka efter argument. Ett exempel på vad man kan hitta på en sådan plats går att finna i Donald Trumps Make America Great Again. Där just ”great” har funnits med hjälp av topiken storlek. Det viktiga för Trump här är att våra hjärnor, inte bara amerikanska, till nära nog hundra procent kommer att bedöma [great], som något som är bättre. ”Great”, utgjorde den föreställning om USA som nation som Trumps talskrivare hoppades skulle styra värderingen av Trumps budskap i väljarens undermedvetna.  Trumps kampanjmakare bara hjälpte logiken lite på traven. Det här med att publikens hjärnor utifrån begreppet ”stor” kommer att värdera hela budskapet var något som Aristoteles skrev ned redan för 2500 år sedan i den skrift som idag kallas Aristoteles Retoriken. I den nyöversatta svenska utgåvan går det att läsa sig till att Aristoteles mest namnkunnige elev, Alexander den store, ska ha blivit lite sur över att Aristoteles hade skrivit ned de här retoriska knepen i en bok och konstaterat att ”nu har du ju avslöjat hela hemligheten!” Varpå Aristoteles i sin tur ska ha försäkrat Alexander att det inte räckte med teorin:

Beträffande de Akrobatiska böckerna, vilkas utgivning du klagar över och vilka du helst såg undangömda, som hemligheter, ska du veta att de varken har publicerats eller icke publicerats; de är nämligen begripliga bara för dem som lyssnat till mig. (Övers. B.Cavallin). 3

Det vore helt felaktigt att påstå att Trumps Make America Great Again avgjorde det amerikanska presidentvalet, enthymemet hade en viss betydelse för att skapa en känsla av gemenskap mellan Trumpväljare, en vi-gemenskap Trump använde som fundament allt eftersom presidentvalskampanjen fortskred. 

Vad är ett enthymeme för något?

Ur ett psykologiskt perspektiv fungerar Greta Thunbergs skolstrejk precis som ett enthymeme som det definierats i svensk retorikvetenskaplig kurslitteratur (2014):

…ett argument baserat på sannolika premisser med en eller flera premisser outtalade.4

Bilden av Greta med skylten med texten Skolstrejk för klimatet har spritts över hela världen på rekordtid. Att det här har hänt beror på dels på att Greta träffat precis rätt, dels på att hon inte skriver oss på näsan, utan vi får själva fylla i det som saknas för att budskapet ska bli meningsfyllt.

Att enthymemer kan fungera så väl beror på att vi människor tycker det är kul att förstå, vi gillar att lösa gåtor, det ger oss en kick att försöka fylla i det som saknas. Vi kan till och med känna oss smickrade av den som sänder budskapet, de har ju tilltalat oss på ett sätt som antyder att vi är smarta.

Greta tar upp en av grunderna i det västerländska samhällskontraktet till omförhandling

Enthymemet Skolstrejk för klimatet behöver fyllas imed sina outtalade premisser för att få mening. Fram till Greta´s skolstrejk har det outtalade löftet till barn och unga kunnat uttryckas som något i stil med: ”om du disciplinerar dig och lär dig tillräckligt av vissa kunskaper och färdigheter så kommer du förr eller senare belönas av samhället”. Under hela moderniteten har den här outtalade överenskommelsen kunnat motivera skolbarn till att lära in mängder av sådant vi vuxna väljer att  betrakta som kunskap. Allt från multiplikationstabellen, över atomers uppbyggnad till att kunna skriva ett referat eller att som nu på senare år, imagesäven kunna tala inför en lyssnande publik. Det outtalade i Gretas enthymeme kan uttryckas på ett ungefär som att: ”Ni vuxna bryr ju er ändå inte om kunskaperna ni tycker att vi ska lära oss, så varför ska jag lyssna på er?!” Topiken som ligger under är nödvändig, eller möjligen nyttig. Det vill säga: vuxna människors negligerande av de kunskaper vi förväntar oss att hon ska lära in fungerar som ett ifrågasättande,  är de kunskaper och färdigheter skolan förmedlar verkligen nödvändiga och nyttiga ur en femtonårig skolflickas perspektiv?

Retorikvetenskapen som trojansk häst

Om den här som det vid ett första påseende kan tyckas rätt triviala retoriska figuren enthymeme kan bidra till att avgöra amerikanska presidentval, eller starta omförhandlingar av samhällskontrakt inte bara här i Sverige; då bör kännedom om enthymemens funktion och vara av stor betydelse i en tid där inte minst högerpopulistiska maktövertaganden hotar omintetgöra effektiva globala klimatåtgärder. Så varför känner inte fler till enthymemen?

Retorisk didaktik som härskarteknik – döljande av information

Jag upptäckte enthymemen av en slump när jag skrev en magisteruppsats om skoldebatten som analyserar hur Kieran Egan säljer in Retorisk Tradition som lösning på skolans kris i sin The educated mind, how cognitive tools shape our understanding (1997). Då boken används på svenska lärarutbildningar får undersökningen betraktas som mycket angelägen (uppsatsen underkändes). När jag sedan försökte beskriva denna process i en masteruppsats i retorik på Uppsala Universitet så fann jag att kunskapen om enthymemen döljs på ett systematiskt sätt även på Uppsala Universitet. Retoriklärare, från lektorer och upp till professorer hoppar över dem i sin undervisning på retorikinstitutioner överallt i Sverige. Ett förfaringssätt som inte bara ger ett visst mått av makt åt retoriklärarare utan även bidrar till en av mig konstaterad, osund likriktning inom den forskning som bedrivs inom svensk så kallad retorikvetenskap.

Enthymemen är ”notoriskt svårdefinierbara”5

Denna beslöjande beskrivning är den enda som står att finna i boken Retorisk kritik, teori och metod för retorisk analys författad så sent som 2014, är vid sidan av den definition som  presenterades  tidigare (argument med uteslutna premisser) den enda som står att finna i boken. Avsnittet som handlar om topos är noga särskild från dessa korta ej uttömmande och icke exemplifierade beskrivningar av enthymemen. En antologi som sammanställts av ledningen på9789186093242_200x_retorisk-kritik_haftadUppsala Universitets retorikinstitution. En av dessa, prefekt Patrik Mehrens, konstaterar faktiskt på annan plats att retorisk slutledning består av just enthymemer6. Något seminarium eller någon annan litteratur för att förklara enthymemer, eller försök att belysa deras politiska betydelse gjordes inte under hela masterkursen. De andra två, Jon Viklund och Otto Fischer, var min handledare respektive examinator. Den senare negligerade fullständigt att jag kunde visa fullgoda litteraturvetenskapliga bevis på kreationism (evolutionen finns inte, gud har skapat jorden), i Wolrath-Söderbergs doktorsavhandling.7                                  

Amerikansk retorikvetenskap beskriver dessa fenomen 

De besynnerligheter som omger enthymemen inom retorisk didaktik, både utreds och beskrivs av den amerikanske retorikprofessorn Victor J Vitanza i hans Negation, Subjectivity, and the History of Rhetorical Tradition (1987)8. contentI antologin Writing histories of rhetoric (1994)9 utreder ett antal forskare med internationellt renommé hur detta går till ur ett antal olika perspektiv. Vad inte bara Vitanza utan även andra forskare visar är hur enthymemen används för att disciplinera studenter10 genom den västerländsk historia, något som Vitanza även härleder till Förintelsen. På den sista delkursen jag tog under masterkursen i retorik, Politisk retorik, som gavs i Visby 2017 inför och under Almedalsveckorna (även här ansträngde man sig för att hoppa enthymemen), kunde jag ta del av följande kliché i kurslitteraturen:

Visst kan retoriken vara ett vapen för den som vill bli tyrann, men utan retoriken kommer vi alla att sakna förmågan att genomskåda tyranners propaganda.11

Att jag kallar ovanstående för kliché beror ju på att den retoriska didaktik jag och andra svenska studenter erfarit helt utelämnar enthymemen. Hur ska studenter kunna uppöva någon förmåga i att ”genomskåda tyranners propaganda”, när det viktigaste för att förstå propagandan, kunskapen om enthymemer, hoppas över, eller för att tala klarspråk, medvetet döljs med syfte att behålla den inneboende disciplinerande förmågan hos den klassiska retoriska didaktiken. En kollega till Vitanza, Cynthia Haynes, också hon professor i retorik publicerade 2016 The Homesick Phone Book, Adressing Rhetorics in the age of Perpetual Conflict, content-1där hon bland annat visar på kopplingar mellan Anders Behring Breivik och retorisk tradition. Telefonboken i titeln är från Berlin 1942 och hon visar på ett både plågsamt och forskningsmässigt utsökt sätt hur judiska familjer successivt ersätts av nazister på adress efter adress. Svensk retorikvetenskap som den ser ut idag producerar ingen forskning som förmår vaccinera demokratin mot populistiska maktövertaganden; även om det naturligtvis är mycket positivt om den som Wolrath-Söderberg kan bidra till att självklarheter som långa flygresor och privatbilism blir mindre självklara. Det finns som jag ser det en mycket stor förbättringspotential rörande hur den retoriska didaktiken och retorikvetenskapen utformas framöver. Som den ser ut idag går det till och med att ifrågasätta om den bör kallas vetenskap utan dessa förändringar. Försök föreställa dig en molekylärbiologi eller en läkarutbildning som hoppar över genetiken? Exakt så undervisas retorik idag på svenska universitet och högskolor […]

1 https://www.sh.se/p3/ext/custom.nsf/news?openagent&key=darfor_lever_vi_inte_som_vi_lar_i_klimatfragan_1542382197910

Aristoteles: ” ”Den enda som hör till saken, det vill säga till den retoriska konsten är pistis, vars kropp eller kärna är den syllogism-liknande slutledning Aristoteles kallar enthymeme: ”Som det nu är, har författare till läroböcker om tal arbetat med en liten del av ämnet. Det är endast övertalningsmedlen som hör till konsten, resten är bisaker. De säger ingenting om entymem, vilka ju är övertalningens själva kropp”. Aristoteles, 2012, Aristoteles Retoriken, översättning, inledning och noter Johanna Akujärvi. Retorikförlaget. Sid 23.

Vico: ”Förstånd, eller ingenium, som kan beskrivas som förmågan att tänka i enthymemer, är instrumentell när det gäller att tillägna sig en inre såväl som en yttre förbindelse med verkligheten”. Goetch, 1995, Vicos axioms, the geometry of the human world. New Haven: Yale University Press.sid 51.

Isokrates: ”…in Against the sophists, after his (Isocrates, förf. kommentar) brief description of choosing and combining ideai to its kairos, Isocrates adds that the able rhetor must ”embellish the whole speech with fitting enthymemes”. Walker Jeffrey, 2011, The Genuine Teachers of This Art: Rhetorical Education in Antiquity, The University of South Carolina Press, sid 151.

Heidegger: ”The locus of truth was wrestled out of obscurity and situated for philosophy in dialectic/reason and for rhetorics in logos/enthymeme, the settlement of truth in a location or a place, brought closure to the question of Being and, in turn, produced the foundation on which to build the now self-evident principles of Tradition for each discipline. Broadly described in a Heideggerian understanding of representation. The principle of Traditional historiograhy is as follows: ”That which the anscient philosophers found continually disturbing as something [a] obscure and hidden has taken on [b] clarity-and-self-evidence [c] charged with an error of method. The principle, then, for rhetorical historiography is this: first in the age of obscurity, the practise of rhetoric was transformed into theory. During this time, only what could be turned into theory or what could be conceptualized out of the practice got into the world picture. Following that in the age of clarity only theory represents rhetoric because practise is what characterizes obscurity. ” Sutton Jane, 2013 [1994] ”Structuring the narrative for The Rhetorical Canon”, Writing Histories of Rhetoric (red Vitanza Victor), 2013, Southern Illinois University, sid 167.

Ahujärvi Johanna, 2012, Inledning, Aristoteles Retoriken, Retorikförlaget, sid 15.

Sigrell Anders, 2014, ”Retorisk stilanalys: ironi, presuppositioner och metonymier”, (red Fischer, Mehrens, Viklund,) Kritik, Teori och metod i retorisk analys, Daidalos, sid 127.

Sigrell Anders, 2014, ”Retorisk stilanalys: ironi, presuppositioner och metonymier”, (red Fischer, Mehrens, Viklund,) Kritik, Teori och metod i retorisk analys, Daidalos, sid 127.

”Den retoriska deduktionen består av ofullständiga syllogismer (s. k. entymem).” Mehrens Patrik, 2004, Logosargumentation, en översikt, sid 3.

”Språket för med sig en föreställningspotential som är nödvändig för att det ska vara möjligt att se eller skapa relationer där det finns ett avstånd. Och det innebär en förståelse som torde vara otillgänglig för det symbollösa djuret. Låt oss ta några moderna exempel på hur vår förståelse organiseras av metaforer eller andra diskursiva strukturer. Michael Halloran och Anette Norris Bradford har exempelvis visat hur eninformationsöverföringsmetafor (som hämtades från den framväxande informationsteknologins diskurs) har strukturerat den vetenskapliga såväl som den populärvetenskapliga diskursen om DNAs genetiska funktion. Man har talat om en genetisk kod som överför information, som transskriberas till andra substanser i cellen och som läses och översätts i en specifik organisms egenskaper. DNA har beskrivitssom livets alfabet. Halloran och Norris Bradford visar till och med hur föreställningen om tyst DNA som innehåller meningslöst material har styrt forskares hypotesproduktion och experiment.” Wolrath- Söderberg Maria, 2012 Topos som meningsskapare: retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation. Retorikförlaget. Sid 138. I ovanstående citat ifrågasätts i själva verket evolutionen. Jag ser det som talande att ovanstående kunnat slinka med i en doktorsavhandling som blivit godkänd. En doktorsavhandling som för övrigt beskriver hur topos och enthymeme kan användas för att disciplinera högskole- och universitetsstudenter.

9 Vitanza Victor, 2013, [1994], Writing histories of rhetoric, Southern Illinois University.

10 ”Alternately impoverished and enriched in rhetorical history, the enthymeme might be seen as an index of the way the disciplinary rhetoric functions in the social field (Seas 4). From the Scholastic period to roughly the mid-1950s, the enthymeme was viewed as a stylistic trope or an incomplete syllogism based on a misguided reading of Aristotle’s rhetoric (Ong, ”Ramus” 187). The ubiquitous enthymeme regarding Socrates’ mortality, the simple elimination of logical premises from a syllogism, is the product of a medieval bias toward logic that mistakes probable reasoning for certainty (Ong, ”Ramus” 99). Or rather, it is one manifestation of a systemic logic that screens out the contextual experience of individuals and collectives who are moved to assent by the conscious or subconscious implications.” Prenosil D. Joshua, 2017, The Embodied Enthymeme: A Hybrid Theory of Protest, JAC, 01/2012, Volym 32, Nummer 1/2, Sid 281.

11 Lindqvist Grinde, 2008, Klassisk retorik för vår tid, Studentlitteratur, sid 144.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s