Anmälan av examination av masteruppsats i Retorik på Uppsala Universitet, enligt paragraf 16, avseende jäv

Anders Morberg § 16 Förvaltningslagen, jäv.
Sveavägen 128
113 50 STOCKHOLM



Hej,

jag ska erkänna att jag inte ens vet säkert ”vem” jag borde ”anmäla”? Jag tillhör utan tvivel kategorin rättshaverister (det vill säga jag har begärt hjälp av Förvaltningsdomstolen tidigare (och också fått det, jag blev tilldömd rätten till ett samtal med dåvarande rektor på Södertörns Högskola), men inte begärt rättvisa avseende masteruppsats denna anmälan avser. Uppsala Universitet har dock gjort allt i sin makt för att förhindra att jag lägger fram mitt arbete.

Det hela började med att jag skrev en magisteruppsats i retorik om skoldebatten. Senare har jag begripit att jag hade blivit erbjuden en doktorandtjänst i retorik (forska/undervisa) i utbyte mot att jag uppgav att jag ångrade min sexualitet i en magisteruppsats i retorik som kommenterade skoldebatten, utpressning (jag vet, detta låter synnerligen absurt!). Södertörns Högskolas agenda: att sälja in retorik som didaktisk metod i grundskolan.

Några år senare stötte jag på en forskare, Victor J Vitanza, på nätet. Han är professor emeritus i retorik både i USA och Europa (två stolar). Han (och andra forskare i ett internationellt nätverk som befinner sig på den absoluta framkanten i den språkfilosofiska retorikforskningen), förklararar det synnerligen absurda ovan – som något som finns inherent i retorisk tradition, samtliga undervisar i retorik idag, inte bara i USA utan även i Europa, de är populära föreläsare.

Jag beslutade mig för att skriva en masteruppsats i retorik utifrån mina upplevelser på Södertörns Högskola med Vitanzas Negation, Subjectivity and The History of Rhetorical Tradition (1997)som teoretisk utgångspunkt.

Jag har kopierat in den lagtext ur förvalningslagen avseende jäv jag åberopar här från Regeringskansliets hemsida (i slutet av denna anmälan) för att kunna visa exakt hur min handledare Jon Viklund, prefekt Patric Mehrens och viktigast av alla min examinator Otto Fischer, alla tre är att betrakta som synnerligen jäviga vid handläggningen av min masteruppsats i Retorik: ”Esoterisk retorik som härskarteknik”. https://conversiontherapypasodertornshogskola.files.wordpress.com/2019/04/anders-morberg-master-2018-180508.pdf Bilagor: https://conversiontherapypasodertornshogskola.files.wordpress.com/2018/11/bilagor-master-blogg-pdf1.pdf

De är jäviga i sin funktion som sammanställare av och medförfattare till den antologi som fungerade som grundläggande kurslitteratur på masterkursen i retorik (HT 2015). Min handledare Jon Viklund har dessutom gjort vad han kunnat för att inte direkt underlätta mitt arbete. Helt avgörande för den här processen har ändå examinator Otto Fischers beslut att förhindra mig från att överhuvudtaget lägga fram uppsatsen för opposition (?) Inför andra studenter varit. (Bilaga 4).

Kurslitteraturen jag nämner är döpt till ”Retorisk kritik, teori och metod vid retorisk analys”, 2014, Otto Fischer, Patric Mehrens & Jon Viklund. I masteruppsatsen visar jag på bokens bedrägliga upplägg. Att Mehrens hade fullständig kunskap om vad jag skrev går att läsa sig till från sidan 21 i min masteruppsats. Från sidan 79 i uppsatsen, under rubriken Retorisk Tradition och Darwin går det att läsa sig till hur Mehrens i kurslitteraturen skriver på ett sätt som är avsett att ifrågasätta biologivetenskapen, och att detta går att betraktas som något som styrts av något som utan tvivel går att tolka som religiös övertygelse, och inte har med vare sig vetenskaplig objektivitet eller filosofisk vidsynthet att göra. Något som går att se som motivet bakom handläggningen av min masteruppsats.

Helt avgörande för underkännandet (som jag redan tidigare påpekat), har ändå examinator Otto Fischers beslut att inte ens låta mig lägga fram masteruppsatsen inför andra studenter för öppen kritik varit. Fischer motiverar sitt beslut med orden: 

Det grundläggande problemet med uppsatsen är att den avgörande erfarenhet som den tar sin utgångspunkt i (handledningen vid den tidigare högskolan) egentligen undandrar sig läsarens bedömning. Huruvida det faktiskt gått till på det sätt som förf. anger är mycket svårt att bedö- ma utifrån de belägg som anförs (dispositionsskissen, mailväxling, vissa formuleringar i den tidigare handledarens senare vetenskapliga produktion).”

Vid sidan av att visa fram den grundläggande forskning min f d handledare Maria Wolrath-Söderberg bedrev avseende just enthymemer så visar jag även hur Wolrath-Söderbergs doktorsavhandling innehåller text som tydligt visar på en tendens att vilja ifrågasätta biologin och framförallt Darwin (evolutionen). Något som är knutet till viss religiös tradition och ingenting annat, någonting Fischer kommenterar i sitt ”betygsutlåtande” (bilaga 3) med orden:

”(ett exempel är kritiken mot Wolrath-Söderberg för oriktig förståelse av molekylärbiologiska elementa på s. 84 f.) är svårt att förstå som annat än digressioner.” 

Att kalla en text som näppeligen går att betrakta som något annat än härrörande ur kreationistisk tradition som ”oriktig förståelse av molekylärbiologiska elementa” är avsett att förvilla och ingenting annat, argumentet är direkt löjeväckande.


Uppsatsens syfte är att beskriva hur retoriken som den undervisas på svenska universitet och högskolor hoppar över dess viktigaste retoriska figur, enthymemet, och att detta görs i disciplinärt syfte, något jag även styrker (i masteruppsatsen) med nedanstående citat:


”Alternately impoverished and enriched in rhetorical history, the enthymeme might be seen as an index of the way the disciplinary rhetoric functions in the social field (Seas 4). From the Scholastic period to roughly the mid-1950s, the enthymeme was viewed as a stylistic trope or an incomplete syllogism based on a misguided reading of Aristotle’s rhetoric (Ong, ”Ramus” 187). The ubiquitous enthymeme regarding Socrates’ mortality, the simple elimination of logical premises from a syllogism, is the product of a medieval bias toward logic that mistakes probable reasoning for certainty (Ong, ”Ramus” 99). Or rather, it is one manifestation of a systemic logic that screens out the contextual experience of individuals and collectives who are moved to assent by the conscious or subconscious implications.”

Min masteruppsats har inte behandlats på ett vetenskapligt sätt, den har bedömts enligt diskrimerande kriterer av examinator Otto Fischer, handletts på ett vilseledande sätt av Jon Viklund, samt handhafts på ett bedrägligt sätt av prefekt Patric Mehrens (han vägrade helt enkelt att ta upp ärendet för diskussion, bandinspelning av samtal). Dessa tre är samtliga medförfattare till kurslitteraturen på masterkursen i retorik (2015 – 2017) och är således att betrakta som jäviga. 

Då jag visar att kurslitteraturen är vilseledande kan detta inte anses annat än synnerligen besvärande för ovanstående personer (jäv). Både rektor på Uppsala Universitet, Eva Åkesson, och Sara Lilja Visén (tillser den ”vetenskapliga kvaliteten” inom Humaniora (UU), har sedan underlåtit att vidtaga de rättsliga åtgärder en jävsituation kräver enligt svensk förvaltningslag.

Nedan följer lagtexten kopierad från hämtad från Justitiedepartementet.

Jäv

16 §   Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om
   1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
   2. han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
   3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller
   4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.

Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten bortse från jäv.

17 §   Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Han eller hon får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.

18 §   Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten.

En myndighet ska pröva en jävsfråga så snart som möjligt.

Den som jävet gäller får ta del i prövningen av jävsfrågan endast om det krävs för att myndigheten ska vara beslutsför och någon ersättare inte kan kallas in utan att prövningen försenas avsevärt.

Bästa Hälsningar

Anders Morberg





Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s